Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 133338 hits

Kristina Bengtsson

Genetiska faktorers betydelse för högt blodtryck Högt blodtryck (hypertoni) och åldersdiabetes (typ 2 diabetes) är två av västvärldens vanligaste folksjukdomar, i Sverige är förekomsten ca 15% respektive 3,5%. Båda tillstånden ger upphov till hjärta-kärlkomplikationer såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke och orsakar hög sjuklighet och dödlighet i befolkningen. Kombinationen av hypertoni och t

https://www.diabetesportalen.lu.se/kristina-bengtsson - 2025-12-18

Cecilia Lindgren

Sökandet efter misstänkta riskgener för diabetes Typ 2 diabetes (även kallat sockersjuka eller åldersdiabetes) är en av våra vanligaste förekommande folksjukdomar och ungefär 5% av alla människor beräknas ha sjukdomen. Typ 2 diabetes karakteriseras av kroniskt förhöjda blodsockernivåer som orsakas dels av en oförmåga hos insulin att befrämja blodsockerupptag i dess målvävnader, fett och muskel, oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/cecilia-lindgren - 2025-12-18

Carl-Johan Östgren

Typ 2-diabetes och högt blodtryck Typ 2 diabetes är en av världens vanligaste och snabbast ökande kroniska sjukdomar. Sjukdomen är smygande och ger ofta inledningsvis inte några särskilda symptom. Den kan därigenom förbli oupptäckt under många år. Typ 2 diabetes är dock en allvarlig sjukdom; överdödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är fyra gånger högre hos patienter med typ 2 diabetes än hos dem som

https://www.diabetesportalen.lu.se/carl-johan-ostgren - 2025-12-18

Antikroppar och skillnad mellan typ 1- och typ 2-diabetes

henric borg Vid Typ 1 diabetes mellitus (insulinberoende, [ungdoms]) förlorar kroppen förmågan att tillverka insulin, det hormon som styr upptaget av socker i kroppens celler. Insulinet bildas av bukspottskörtelns hormonproducerande betaceller, och Typ 1 diabetes orsakas av att dessa celler skadas och förstörs. Denna skadeprocess anses idag i de flesta fall förmedlas av kroppens eget immunsystem,

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2002/antikroppar-och-skillnad-mellan-typ-1-och-typ-2-diabetes - 2025-12-18

ÅsaLinda Lethagen

Klinisk, genetisk och betabok beskrivning av LADA Diabetes mellitus, sockersjuka, har blivit en allt vanligare sjukdom över hela världen. Det finns totalt drygt 100 miljoner diabetiker idag och antalet förväntas åtminstone fördubblas till år 2010. Viktiga skäl till denna nästan epidemiska utveckling är livsstilsförändringar som lett till bl.a. övervikt och minskad fysisk aktivitet. Ett annat skäl

https://www.diabetesportalen.lu.se/asalinda-lethagen - 2025-12-18

Bengt Littorin

DISS-studien, riskfaktorer och klassifikation Patienter med diabetes mellitus har högt blodsocker. Insulin reglerar blodsockervärdena. Redan i slutet av 1800 talet föreslogs att skulle det finnas två olika typer av diabetes, den ena beroende på bristande insulinbildning, den andra beroende på bristande insulineffekt. Insulinkänslig och insulinresistent I början av 1900 talet utvecklades insulinfra

https://www.diabetesportalen.lu.se/bengt-littorin - 2025-12-18

Diabeteshistoria

Diabetessjukdomen är nog lika gammal som människan själv. Under århundraden präglades behandlingen av vanmakt och okunskap.Ett exempel är att diabetikerna uppmanades att äta socker.Först under det sena 1800-talet blev behandlingarna mer ändamålsenliga. En rad olika dieter infördes. Mer ändamålsenliga men plågsamma, till exempel svält- och fettkurer.Med insulinets upptäckt 1921 ändrades bilden.    

https://www.diabetesportalen.lu.se/om-diabetessjukdomar/diabeteshistoria - 2025-12-18

Insikten att all diabetes inte är samma sjukdom

Först när insulinet några år in på 1920-talet blev till tillgängligt för allt fler diabetiker som tack vare den nya behandlingen överlevde allt längre stod det klart att diabetes inte var en enda sjukdom. Den gamla indelningen i milda, svåra och farliga diabetesfall stämde inte. När tanken väl var väckt dröjde det inte länge innan diabetesläkarna började urskilja mönster. Det mest uppenbara var at

https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/insikten-att-all-diabetes-inte-ar-samma-sjukdom - 2025-12-18

Bengt Hjelm, Familjen Hjelms stiftelse

Berätta om din bakgrund, och din koppling till Medicinska fakulteten i Lund.– Efter en lång karriär med intensivt arbete som företagsdoktor, företagsledare och styrelseproffs i industrin, senast på Nibe AB, beslutade jag mig för att gå i pension när jag var 60 år. På det följde nästan 20 år som ”friherre”. Bland annat har jag ägnat mig åt träning och segling tillsammans med min hustru. Under den h

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning/donationer-som-gor-skillnad/bengt-hjelm-familjen-hjelms-stiftelse - 2025-12-18

Björn Ovander, Sparbanken Skåne

Kan du dela med dig av bakgrunden till Sparbanken Skånes engagemang för samhället, och specifikt ert stöd till forskning vid Medicinska fakulteten?– Som sparbank vill vi medverka till en positiv samhällsutveckling, det är något som funnits med i vårt DNA ända sedan de första sparbankerna bildades på 1800-talet. Förutom den ganska självklara aspekten kring vardagsekonomi och företagens utveckling h

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning/donationer-som-gor-skillnad/bjorn-ovander-sparbanken-skane - 2025-12-18

Ann Månsson, Bröstcancerföreningen Victoria Östra Skåne

Skulle du kunna kort dela lite information om Bröstcancerföreningen? Vad karaktäriserar er organisation och vad är viktigt för er att stötta?– Bröstcancerföreningen Victoria Östra Skåne är en lokal bröstcancerförening som tillhör Bröstcancerförbundet. Vi har stödpersoner som nyopererade, opererade och anhöriga kan ta kontakt med för samtal och stöd. Vi ordnar föredrag och aktiviteter för våra medl

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning/donationer-som-gor-skillnad/ann-mansson-brostcancerforeningen-victoria-ostra-skane - 2025-12-18

Utbilda dig på forskarnivå

Vill du bli expert och göra skillnad i samhället? Vill du bidra till att föra utvecklingen inom medicin framåt? Och göra det genom egna upptäckter, kritisk granskning och införande av utifrån kommande nya metoder i sjukvården? Våra forskarstudenter, eller doktorander som de oftast kallas, utbildar sig för att en dag kunna bidra till medicinska framsteg som förbättrar livet för människor världen öv

https://www.medicin.lu.se/forskning/utbilda-dig-pa-forskarniva - 2025-12-18

Antagningsprocess

Är jag behörig att söka till forskarutbildningen vid Medicinska fakulteten och hur går antagningsprocessen till? Här kan du läsa mer om antagningen. Vägen från det att du börjat fundera på doktorandstudier och vad som sedan behövs för att du ska kunna ansöka och börja studera.Antagning till utbildning på forskarnivå vid Medicinska fakulteten sker löpande under året och den sker i ett antal steg. F

https://www.medicin.lu.se/forskning/utbilda-dig-pa-forskarniva/antagningsprocess - 2025-12-18

Forskarskolor

Vid Medicinska fakulteten finns ett antal forskarskolor där du kan fördjupa dina kunskaper inom ett ämnesfält. En del av forskarskolorna kan vara samarbeten mellan flera organisationer och aktörer. (Länkarna leder vidare till andra webbplatser.)Forskarskola vid forskarutbildningenMedicinska fakultetens obligatoriska forskarskola där du per automatik blir antagen när du antas till forskarutbildning

https://www.medicin.lu.se/forskning/utbilda-dig-pa-forskarniva/forskarskolor - 2025-12-18

Tillgodoräknande från tidigare utbildning och erfarenhet

Inför antagning till forskarutbildningen finns en möjlighet att tillgodoräkna sig det andra året av sin masterutbildning och även tidigare publikationer eller yrkeserfarenhet, för att förkorta doktorandstudierna. Tidigare utbildning, yrkeserfarenhet eller annan kunskap som är behörighetsgivande kan inte tillgodoräknas. Tillgodoräknandet innebär att utbildningstiden och doktorandanställningen förko

https://www.medicin.lu.se/forskning/utbilda-dig-pa-forskarniva/tillgodoraknande-fran-tidigare-utbildning-och-erfarenhet - 2025-12-18

Organisation och ledning

Medicinska fakulteten är en organisatorisk enhet vid Lunds universitet. Vi ansvarar för forskning och utbildning inom medicin, omvårdnad och hälsovetenskaper. På denna sida kan du läsa var vi har vår verksamhet samt hur vi organiserar oss:Platser och lokalerStyrning och ledarskapInstitutionerForskningUtbildningAdministration, stöd och forskningsinfrastrukturPlatser och lokalerFakulteten verksamhet

https://www.medicin.lu.se/medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet/organisation-och-ledning - 2025-12-18

Livskvalitet – fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista. Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/livskvalitet-fem-i-topp-lista - 2025-12-18

Vad forskar du om?

"Det finns alltid något att leva för" Sophia Eberhard om hur en enda fråga ibland kan vara vägen framåt Det osynliga blir synligt Bilden visar en fästingklo koloniserad av mikroorganismer. Från fjärilar i magen till ångestsyndrom Att ha ångest är en del av att vara människa. Matti Cervin berättar varför. ”Vi föräldrar behöver hänga med vår tid!” Emma Claesdotter-Knutsson tycker att föräldrar behöv

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om - 2025-12-18

Institutioner

Vår fakultet består av sex institutioner i Lund och Malmö. På institutionerna bedriver vi vår forskning, forskarutbildning samt uppdragsutbildning.Lärarna på fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå är i regel anställda vid institutioner, men det är fakultetens utbildnings- och programnämnder som ansvarar för all utbildning på grund- och avancerad nivå.Institutionen för experimentell

https://www.medicin.lu.se/medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet/institutioner - 2025-12-18